Längtar....

På fredag ska jag och tvillingarna äntligen åka och hälsa på min älskade mamma, jag saknar henne så himla mycket.....
Nu var det ju flera månader sen vi sågs och med tanke på att vi inte får prata med varandra på telefon längre så känns det som om det har gått år.....

Jag är så tacksam att jag har fått en alldelses egen fin familj med barn och en underbar blivande man som älskar mig så som jag älskar han, det är så himla viktigt för mig att alla mår bra och trivs, jag vill att mina barn ska få den där familjekänslan som jag har saknat i min egen uppväxt.... jag älskar dom allihop så det känns som om man ska spricka ibland....

Men det är samtidigt viktigt för mig att försöka hålla kontakten så gott det går med min syster, bror, mamma och pappa för trots allt så är dom min familj och trots allt som har hänt genom åren så kommer jag alltid älska dom och med tiden också acceptera och förlåta allt som har hänt.....

Jag är lycklig för jag kan älska och bli älskad.....